FF Andromedae

FF Andromedae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildAndromeda
Rektascension00t 42m 48,24949s[1]
Deklination+35° 32′ 55,65804″[1]
Skenbar magnitud ()+10,428 (variabel)[2]
Stjärntyp
SpektraltypM1 Ve + M1 Ve[3]
VariabeltypBY Draconis-variabel + Flarestjärna
Astrometri
Radialhastighet ()-0,47 ± 0,90[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +262,064 ± 0,074[1] mas/år
Dek.: +77,062 ± 0,109[1] mas/år
Parallax ()46,0337 ± 0,0542[1]
Avstånd70,85 ± 0,08 lå (21,72 ± 0,03 pc)
Detaljer
Massa0,55[5] M☉
Radie0,757[5] R☉
Temperatur3 464[5] K
Metallicitet+0,101[5] dex
Vinkelhastighet7,8 [5] km/s
Andra beteckningar
BD+34 106, CABS 6, EUVE J0042+35.5, GJ 9022 A, GJ 9022, GJ 29.1 B, GJ 29.1 A, GJ 29.1, GSC 02283-00026, HIC 3362, HIP 3362, LSPM J0042+3532, 2MASS J00424820+3532554, NLTT 2314, PLX 125, 2RE J004245+353308, 2RE J0042+353, 1RXS J004248.4+353257, TYC 2283-26-1, UCAC2 44247150, UCAC4 628-002360, USNO-B1.0 1255-00011193, FF Andromedae, WDS J00428+3533A, WISEA J004248.46+353256.4, [GKL99] 25, Gaia DR2 365548347350541952, Gaia DR3 365548347350541952, Gaia DR1 365548411774588288[6]

FF Andromedae är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Andromeda. Den har en skenbar magnitud av ca 10,4[2] och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 46,03[7] mas beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 71 ljusår (ca 21,7 parsec) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -0,5 km/s.[4] Stjärnan genomgår flarehändelser som kan öka dess ljusstyrka med ungefär en magnitud.

Observation

Två ljuskurvor för FF Andromedae visas. Huvuddiagrammet visar variationen i ljusstyrka med stjärnans rotation och det infällda diagrammet visar en flare som inträffade den 18 oktober 1991. Anpassad från diagram i Bopp et al. 1977[8] och Peres et al. 1993.[7]

FF Andromedae visar en regelbunden variation inom en rotationsperiod, typisk för BY Draconis-variabler, men ökar ibland dess ljusstyrka i en flarehändelse. Små amplitudvariationer, med tidsskalor på några minuter, rapporterades också under vilofasen. Små, men mycket signifikanta dippar i ljuskurvan har noterats ungefär 25 minuter före ett stort flareutbrott.[9]

Egenskaper

Båda stjärnorna i FF Andromedae-systemet är röda dvärgar i huvudserien av spektraltyp M1 Ve, vilket innebär att spektrumet visar starka emissionslinjer. De identifierade linjerna är H-alfa och Ca II. De har en total massa på 1,10 solmassa och båda är tidvattenlåsta, vilket betyder att deras rotationsperiod är lika med omloppsperioden på 2,17 dygn.[10][5]

Primärstjärnan FF Andromedae A har en massa av ca 0,55[5] solmassa, en radie av ca 0,76[5] solradie och har en effektiv temperatur av ca 3 500[5] K.  

Följeslagaren FF Andromedae har en massa av ca 0,55[5] solmassa, en radie av ca 0,76[5] solradie och har en effektiv temperatur av ca 3 500[5] K. Den får inte förväxlas med stjärnan med magnitud 13 som listas i Washington Double Star Catalog som WDS J00428+3533B och ibland kallas GJ 29.1B,[11] vilken är en jättestjärna i synfältet och är mycket mer avlägsen än FF Andromedae.[12] Beteckningen GJ 29.1B används också för den sekundära röda dvärgen i den snäva spektroskopiska binärstjärnan.[5]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, FF Andromedae, 26 mars 2025.

Noter

  1. 1 2 3 4 5 Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. 1 2 Database entry, VizieR Online Data Catalog: UCAC4 Catalogue (Zacharias+, 2012), N. Zacharias et al., CDS ID I/322A Upptagen on line 2018-11-06.
  3. ↑ FF And, database entry, Combined General Catalog of Variable Stars (GCVS4.2, 2004 Ed.), N. N. Samus, O. V. Durlevich, et al., CDS ID II/250 Upptagen on line 2018-10-17.
  4. 1 2 de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, S2CID 59451347, A61.
  5. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Houdebine, E. R. (August 2009). "Observation and modelling of main-sequence star chromospheres - XII. Two-component model chromospheres for five active dM1e stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 397 (4): 2133–2147. Bibcode:2009MNRAS.397.2133H. doi:10.1111/j.1365-2966.2009.15112.x.
  6. ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=FF+And Hämtad 2025-06-30.
  7. 1 2 Peres, G.; Ventura, R.; Pagano, I.; Rodono, M. (October 1993). "Low amplitude variability and transient periodicity in FF Andromedae and other active stars". Astronomy & Astrophysics. 278: 179–186. Bibcode:1993A&A...278..179P.
  8. ↑ Bopp, B. W.; Fekel, F. C. Jr. (February 1977). "The BY Draconis variable FF Andromedae". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 89: 65–68. Bibcode:1977PASP...89...65B. doi:10.1086/130073. S2CID 121217326.
  9. ↑ Peres, G.; Ventura, R.; Pagano, I.; Rodono, M. (1993), "Low amplitude variability and transient periodicity in FF Andromedae and other active stars.", Astronomy & Astrophysics, 278: 179–186, Bibcode:1993A&A...278..179P.
  10. ↑ Glebocki, R.; Stawikowski, A. (1995). "Are Rotational Axes Perpendicular to Orbital Planes in Binary Systems. III.Main Sequence and Short-Period RS CVN Stars". Acta Astronomica. 45: 725. Bibcode:1995AcA....45..725G.
  11. ↑ "GJ 29.1 B". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 6 november 2018.
  12. ↑ Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.