John Makepeace Bennett
| John Makepeace Bennett | |
| Född | 31 juli 1921 Warwick, Queensland, Australien |
|---|---|
| Död | 9 december 2010 (89 år) Sydney, New South Wales, Australien |
| Nationalitet | Australisk |
| Forskningsområde | Datavetenskap |
| Alma mater | University of Queensland University of Cambridge |
| Känd för | Australiens första professor i datavetenskap; grundare av Australian Computer Society |
John Makepeace Bennett (31 juli 1921 - 9 december 2010) var en australisk datavetare och pionjär inom datorutveckling. Han var Australiens första professor i datavetenskap och den första ordföranden för Australian Computer Society.[1]
Hans karriär omfattade arbete med några av världens tidigaste datorer, däribland EDSAC, Ferranti Mark 1* och SILLIAC, samt en betydande insats inom utbildning och organisering av datavetenskap i Australien.
Tidigt liv och privatliv
Bennett föddes 1921 i Warwick, Queensland som son till Albert John Bennett och Elsie Winifred Bennett (född Bourne).[1]
År 1952 gifte han sig med Rosalind Mary Elkington, som även hon arbetade vid Ferranti.[2] Paret fick fyra barn. År 1986 gick Bennett i pension och bosatte sig tillsammans med sin hustru på Sydneys norra stränder. Han avled i sitt hem den 9 december 2010.[1]
Utbildning och militärtjänst
Bennett utbildades vid The Southport School och började därefter studera civilingenjörsvetenskap vid University of Queensland. Under andra världskriget tjänstgjorde han mellan 1942 och 1946 i Royal Australian Air Force (RAAF), där han arbetade med radarverksamhet på Wessel Islands samt med flygfältskonstruktion.
Efter kriget återupptog han sina studier och läste elektroteknik, maskinteknik och matematik vid University of Queensland.
Akademisk och yrkesmässig verksamhet
År 1947 reste Bennett till University of Cambridge, där han blev den första forskningsassistenten till Maurice Wilkes i arbetet med att utveckla EDSAC, världens första praktiskt använda elektroniska dator med lagrat program.[3] Inom ramen för sitt doktorandarbete använde Bennett EDSAC för att genomföra de första strukturella ingenjörsberäkningarna som någonsin utförts på en dator.
Efter tiden i Cambridge arbetade han för Ferranti i Manchester och London, där han bland annat utformade instruktionsuppsättningen för Ferranti Mark 1*, en vidareutveckling av företagets tidigare datorer.
År 1956 återvände Bennett till Australien och anställdes vid Adolph Basser Laboratory vid University of Sydney som numerisk analytiker.[4] Där arbetade han huvudsakligen med programvaruutveckling för SILLIAC.
År 1958 etablerade han ett forskarutbildningsprogram i numerisk analys och databehandling, vilket senare utvecklades till en examen i datavetenskap. År 1961 omvandlades laboratoriet till Basser Computing Department, och Bennett utnämndes till professor i elektronisk databehandling. År 1982 fick han formellt titeln professor i datavetenskap, vilken han innehade fram till sin pensionering 1987.[4]
Utöver sin akademiska verksamhet var Bennett djupt engagerad i professionella organisationer. Han var bland annat grundare och första ordförande för Australian Computer Society samt ordförande för flera nationella och regionala datorkommittéer.
Utmärkelser
Referenser
- 1 2 3 ”Australian computing pioneer pushed technological frontiers”. Sydney Morning Herald. 27 december 2010. Arkiverad från originalet den 28 december 2010. https://web.archive.org/web/20101228182533/http://www.smh.com.au/national/obituaries/australian-computing-pioneer-pushed-technological-frontiers-20101226-197uy.html.
- ↑ ”Elkington Internet Family Tree”. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929075531/http://www.elkingtonfamily.com/Report%20805,%20InternetTree/WC01/WC01_087.htm. Läst 10 november 2006.
- ↑ ”The First computers, 1951 to 1956”. Australian Science and Technology Heritage Centre. Arkiverad från originalet den 26 november 2006. https://web.archive.org/web/20061126021837/http://www.austehc.unimelb.edu.au/tia/589.html. Läst 7 november 2006.
- 1 2 ”John Makepeace Bennett – Speech by J. Seberry”. Arkiverad från originalet den 9 december 2012. https://archive.today/20121209185927/http://www.uow.edu.au/~jennie/bennett.ps. Läst 11 november 1986.
- ↑ ”Queen’s Birthday 1983 Honours”. Commonwealth of Australia Gazette. 11 juni 1983. Arkiverad från originalet den 7 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140307003334/https://www.gg.gov.au/sites/default/files/files/honours/QB83.pdf. Läst 27 januari 2026.
- ↑ ”Centenary Medal – John Makepeace Bennett”. https://honours.pmc.gov.au/honours/awards/1127218. Läst 7 maj 2018.
- ↑ ”2004 National Medal / Pearcey”. Arkiverad från originalet den 27 april 2014. https://web.archive.org/web/20140427024740/http://pearcey.org.au/2004_National_Medal. Läst 27 januari 2026.
Vidare läsning
- Costello, J. (1993). ”John Bennett”. Computerworld, 16 juli.
- Davidson, P. (2003). ”John Bennett: Educating the technology generation”. Information Age, augusti/september.
Externa länkar
- ”Bennett, John Makepeace – Encyclopaedia of Australian Science”. http://www.eoas.info/biogs/P003370b.htm.
| |||||||||||||||||
|